Ihe mkpofu ndị na-azụ ahịa

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ihe mkpofu

Ihe mkpofu na-esote ndị na-azụ ahịa bụ ụdị ihe mkpofu nke onye na-azụ ihe na-emepụta ihe na-asọ asọ; ya bụ, ebe ihe eji eme ihe na-emepụta ihe anaghị agụnye mmepụta nke ngwaahịa ọzọ.

A kọwaghị okwu nke ihe ndị a na-eji eme ihe tupu ndị na-azụ ahịa na ihe ndị a rụgharịrị arụgharị na nọmba ọkọlọtọ ISO 14021 (1999), mana ihe ndị na-eji ihe na ihe ndị na'azụ ahịa bụ. Nkọwa ndị a bụ nkọwa ndị a ma ama ma kwado dịka ndị na-emepụta ihe na ndị na-azụ ahịa na-eji ya eme ihe n'ụwa niile.

N'ozuzu, ọ bụ naanị ihe mkpofu nke ndị mmadụ na-atụfu mgbe niile, ma ọ bụ n'ime ihe mkpofu ma ọ bụ ihe mkpofu, ma ọ dị ka ihe mkpofu si dị, ọkụ si dị, wụba mmiri, ma ọ bụrụ ịsa ahụ n'ime olulu mmiri.

A na-amata ihe mkpofu mgbe emechara ya site na mkpofu ndị na-azụ ahịa, nke bụ nlọghachi nke ihe mkpofu n'ichepụta (dịka trimming site na mmepụta akwụkwọ, mkpọ aluminom na-adịghị mma, wdg) laghachi n'ime usoro mmepụta ihe. A na-ejikarị ihe mkpofu na-ebubu ụzọ eme ihe n'ụlọ ọrụ mmepụta ihe, a naghị ewerekwa ya ka ọ na-emegharị ya n'echiche ọdịnala.

Ụdị[dezie | dezie ebe o si]

Post-consumer waste consists of:

  • Okpackaging
  • parts that are not needed, such as fruit skins, bones in meat, etc.
  • undesired things received, e.g.:
    • advertising material in the mailbox
    • a flyer received in the street without having the opportunity to refuse
    • dust, weeds, fallen leaves, etc.
  • things one no longer needs, e.g. a magazine that has been read, things replaced by new versions, clothes out of fashion, remaining food that one cannot keep or does not want to keep
  • broken things, things no longer working, spoiled food, worn-out clothes, clothes which no longer fit
  • outgrown items toys, clothing, books, schoolwork
  • disposables such as Kleenex and finished batteries
  • human waste, waste of pets, waste water from various forms of cleaning
  • "post-life waste"
    • one's body or ashes
    • things people do not want and cannot sell
    • broken/unused cars
    • items that cannot be used

Okwu Iwu[dezie | dezie ebe o si]

N'ọtụtụ mba, dị ka United States, enweghị atụmanya ezi uche dị na ya maka nzuzo na ihe mkpofu ndị na-azụ ahịa ozugbo ọ hapụrụ ụlọ onye na-azụ ya. Onye ọ bụla nwere ike ịchọ ya, gụnyere ndị uwe ojii, na ihe akaebe ọ bụla e nwetara nwere ike iji ya mee ihe na ikpe. E guzobere ozizi a na The California v. Ikpe Greenwood, nke Ụlọikpe Kasị Elu nke US kwenyere na ọ nweghị atụmanya iwu nkịtị maka nzuzo maka ihe ndị a tụfuru atụfu. Nke a emeela ka ndị mmadụ na-arụrịta ụka n'ụzọ ziri ezi nke iwere ihe mkpofu mgbe ndị ahịa gachara maka uru mgbapụta.[1]

Ihe Mkpofu karịrị ofe[dezie | dezie ebe o si]

Karịsịa n'ime usoro nri, enwere ọtụtụ ihe mkpofu na-eme na njedebe ndị ahịa. Ihe mkpofu ndị na-eri ihe na-akpata nnukwu nri a na-emebi emebi. Enwere ike ịkọwa nke a n'ihi ọtụtụ ihe, gụnyere ụzọ e si edepụta nri. Dị ka nnyocha e bipụtara n'afọ 2020 si kwuo, akara mgbagwoju anya nke "iji", "eri", ma ọ bụ "ere" ụbọchị bụ ihe dị mkpa mere a na-eji efunahụ nri n'ọtụtụ dị otú ahụ mgbe nri ahụ bụ ihe a na-eri kpamkpam.[2] Ihe ọzọ kpatara ya bụ ụzọ e si eji nri eme ihe ozugbo ọ ruru nkezi ezinụlọ ndị na-azụ ahịa n'ihi ọtụtụ ihe, nke ihe ndị bụ isi bụ omume ọha mmadụ, omume, na ịzụrụ ihe. Ọzọkwa, nke ọ bụla n'ime ihe ndị ahụ na-emetụta ibe ha ma na-emetụta oke nri na-efunahụ onye ọ bụla.[3]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Ihe mkpofu dị ize ndụ na-ere ahịa

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Legality of Scrapping Metal. Archived from the original on 2011-01-30. Retrieved on 2010-10-04.
  2. Toma (2020). "Impact of Consumers' Understanding of Date Labelling on Food Waste Behaviour.". Operational Research 20 (2): 543–560. DOI:10.1007/s12351-017-0352-3. 
  3. Roodhuyzen, D.M.A.; Luning, P.A.; Fogliano, V.; Steenbekkers, L.P.A. (October 2017). "Putting together the puzzle of consumer food waste: Towards an integral perspective". Trends in Food Science & Technology 68: 37–50. DOI:10.1016/j.tifs.2017.07.009. Retrieved on 1 December 2020.